CHAMPAGNE – Storytelling på butelj

Det finns nog ingen dryck som kan mäta sig med champagne, när det gäller att förmedla sin egen storytelling, enbart genom upplevelsen. Visst kan fina viner och vällagrad cognac vara magisk och innehålla en storytelling genom buteljen, formgivningen, doften och smaken, men de kan knappast mäta sig med champagnens auditiva egenskaper.

När vi tänker på ljudet av champagne, så tänker nog de flesta av oss på ljudet av korken som lämnar flaskan med en knall. Men det är bara en enda liten detalj i all den information som ljudet av champagne bjuder oss på. Hela processen som sker innan vi ens har doftat på champagnen innehåller en dramaturgi som kan liknas vid en längre teaterföreställning eller en komplex långfilm. Och det är till stor del ljudet av champagne som skapar hela händelseförloppet som leder till smakupplevelsen. Låt mig förklara vad jag menar.

Exemplet gäller inte bara champagne, utan stämmer väldigt väl in på de flesta sorter av bubbel vi dricker vid festliga tillfällen. Cava, Mousserande vin eller alkoholfria alternativ som Richard Juhlin’s Blanc de Blancs eller gammal hederlig Pommac, så länge det serveras ur glasflaska med kork och ståltrådskorg.

 

1. Förväntan skapas
Redan när vi plockar upp flaska i våra händer kan vi riktigt höra tyngden av flaskan, vilken skvallrar om hög kvalité. När vi så öppnar aluminium-folien runt korken, så skapas en förväntan. Öppnandet av folien påminner en hel del om ljudet när vi öppnar julklappar, vilket kan vara en bidragande orsak till att vi upplever en förhöjd förväntan.

2. Spänning skapas
När ståltrådskorgen runt korgen öppnas, så hör vi ljudet av en stämningen som byggs upp. Vi snurrar ståltråden, böjer den utåt, ändrar greppet på flaskan och hör ljudet av ett hantverksmässigt hanterande av flaskan. Stämningen höjs och man kan tycka sig höras hur korkens tryck ökar, trots att vi håller emot med tummen. Det är något särskilt med ljudet av ståltråd som formas, som hänger tätt ihop med ljudet av hantverk och gamla traditioner.

3. Intensiteten ökar
Ett försiktigt ljud av hur korken rör sig mot flaskan, när den snurras för att lösgöra den, gör att intensiteten ökar. Ett svagt ljud i sig, men som påverkar stämningen enormt. Man kan samtidigt inte låta bli att göra sig beredd på champagnens förväntade ljud av en kork som smäller av.

4. Kulmen – Knall eller poff?
När det väl är dags för korken att lämna flaskan i en förlösande effekt som nog kan liknas vid kulmen av champagne-ceremonin, så kan den auditiva dramaturgin ta två väldigt olika vägar:

a.) Korken lämnar flaskan med en stark knall och far som en projektil mot taket för en andra duns, för att därefter rikoschettera tillbaks okontrollerat i rummet. Många anser nog det här sättet att öppna en butelj som ytterst amatörmässigt, vilket det förmodligen också är. Men ser vi till de rent auditiva aspekterna, så är det här verkligen ljudet av en lyckad champagne. Ett ljud som signalerar att något är värt att fira, att vi släpper på tyglarna och att det är dags att bli lite mer informell. Vi kan nog inte ens tänka oss en formel-1 förare öppna en butelj på ett annat sätt än med en rejäl knall.

b.) Alternativet är att korken lämnar flaskan med en poff, eller möjligen ett tjoff om man håller korken i ett stadigt grepp, skruvar flaskan försiktigt och bara låter den lätta från flaskan. Ett betydligt mer sofistikerat sätt att öppna en butelj och ljudet i sig berättar att här ska det minsann firas – men under kontrollerade former. Vi ska minsann inte förhasta oss och slösa bort den ädla drycken bara för att det ska låta lite festligt. Och precis det signalerar ljudet, kontroll, genomtänkt, sofistikerat, och precis lagom festligt.

5. Effekten
När korken väl lämnat flaskan och kulminerat i antingen en knall, poff eller tjoff så lättas trycket och bubblor vill ut. De kommer antingen att rusa ut och flöda över med ett ljud likt en kraftig fontän. Vi det läget har vi ingen chans att kontrollera hur lång tid ljudet kommer ljuda, vi kan bara hoppas att det inte tömmer flaskan på tok för mycket. Ljudet ger verkligen känslan av en kraft som satts i rullning. Att vi startat ett förlopp som vi har minimal kontroll över. Positivt eller negativt, beroende på situation.

Om vi lossat korken mer kontrollerat, så får vi däremot ett angenämt kraftigt pys, som vittnar om kraften i flaskan men att vi bibehåller kontrollen. Ett pys som avlöses av ljudet av bubblor som lite mer kontrollerat lämnar flaskan och signalerar fräschhet och ljudet av firande.

6. Ny förväntan byggs
När vi fyller glasen hörs ett sprakande och bubblande ljud som får det att vattnas i munnen på de flesta. Har man bra koll på sina drycker, så går det här att avgöra storleken på bubblorna, vilka ger en fingervisning om dryckens kvalité. Även här kan alltså förväntan antingen förstärkas, eller ta en annan riktning, enbart baserat på ljudet av drycken.

7. Upplevelsen börjar
Efter att glasen fyllts och vi håller dem i våra händer, kan vi fortfarande höra fizzlet av den bubblande drycken. Även när det första bruset lagt sig och det verkar tyst, så kan vi om vi lyssnar extra försiktigt höra de små bubblorna slå hål på dryckens yta när de singlar uppåt i glaset mot ytan.

8. Det sista fizzlet
När glaset når våra läppar och drycken rinner in i vår munhåla, så hör vi de små bubblorna på väldigt nära håll. Vi hör det akustiska ljudet av bubblorna när de befinner sig alldeles utanför vår mun (ortonasalt) och ljudet av krispigt högfrekvent fizzel innan de försvinner in i munhålans dovare akustiska miljö.

9. Ljudet av vårat inre
Väl inne i munnen så hör vi fortfarande ljudet av bubblorna, men nu inte via våra öron. Ljudet är mycket dovare och transporteras på insidan av munhålan, vilket gör att ljudet är mer dovt, och samtidigt mer taktilt än tidigare. Vi känner bubblorna på vår tunga och i vår hals, samtidigt som vi känner smakerna och upplever doften från insidan av vår mun (retronasalt).

10. Bekräftelsen
När vi väl har svalt drycken så blir det sista ljudet vi hör, glaset som ställs ner mot bordet. Ett ljud som i bästa fall fungerar som en bekräftelse på den positiva förväntning vi hade av drycken. En bekräftelse som förstärker känslan av en positiv dryckesupplevelse.

Det är som sagt få drycker som champagne och liknande bubbliga drycker som kan berätta en så mångfacetterad och detaljerad storytelling bara genom de ljud som den genererar i de olika faserna. Att det faktiskt handlar om en ljudupplevelse i flera akter där spänningen och förväntningarna byggs upp i omgångar, där handlingen kan ta olika vägar beroende på hur specifika händelser utspelar sig i de olika faserna.

Man skulle kunna tro att den här beskrivningen av en dramaturgi som jag målat upp sker av en händelse, men inget kunde vara mer fel än så. Dryckestillverkare i de högre divisionerna är ofta mycket medvetna om vilken inverkan ljudet har på hur vi upplever kvalitén på drycken. Genom att skapa en dryck med det rätta pyset, och det rätta fizzlet så vet de att deras produkt kommer upplevas mer exklusiv än deras konkurrenter. De vet enligt studier också att kunderna kommer vara mer villiga att betala ett högre pris för just deras butelj. Sådana slutsatser är är så långt ifrån en slump man bara kan komma.



Per Samuelsson

Leave a Reply Text